vänskap.

Min son sitter nu på hunden, han testar hur "studsig" hon är. Han skrattar, hon andas in varje gång han ställer sig upp. Jag skulle tycka synd om henne om hon inte kunde gå iväg, men nu är det så att det kan hon. Hon väljer helt enkelt att ligga kvar. Jag tror faktiskt de där två har riktigt roligt ihop. Igår delade dem på ett ben, mindre smaskigt, men det såg väldigt roligt ut.

Jag har en härlig känsla i kroppen, fridfullhet. Kanske är för att solen tittar fram bakom mörka moln, eller helt enkelt för att vi ska till en ny bostad, våran bostad. Häftigt, vårat...

Idag har jag tänkt på mina vänner, alla olika vänner. De som spelar en större roll i mitt liv och dem som har en liten mindre. Men det är så det ska vara, en del ger mig mindre, men mer till någon annan. De vänner man har som man vet finns där, oavsätt om det var flera månader sedan sist, när som helst på dygnet kan man nå dem när man behöver. Glöm inte bort att en liten gest kan vara en stor sak för mottagaren, glöm inte bort att ett litet samtal faktiskt inte är så jobbigt, utan oftast ganska upplyftande.

Kommentarer
Postat av: Lina

Mmm, du är min fina! Men du, just nu är det ju tyvärr inte så lätt med ett litet samtal med tanke på din mobil.... :/

Postat av: Lina

Hmm, kommentarsfunktionen skummar sig. Hade skrivit en kommentar men den visas inte. Hur som helst, du är min fina!! Min fina fina vän. Och det är synd att det ju faktiskt inte går att ringa nu när du inte längre har en telefon...

2009-03-05 @ 20:45:01
URL: http://oliviamalma.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

Har du en blogg?:

Kommentar:

Trackback