Välkommen

Joar har något slags ryck. Han har precis tömt min byrå på alla kläder, och så springer han runt med en skjorta i famnen. Från vardagsrum till kök, och tillbaka. Han bubblar på som bara den, tror han pratar med Tova, men man kan ju aldrig ritkigt veta. Funderar på att ta en liten promenad i vårat underbara väder (snöslask?) så kanske han somnar. Tror han har sovit för lite i natt.

Annars, storstädning, katastrofområde, dags att spärra av, smittorisken är hög. Eller något liknande, blir alltid såhär när det närmar sig en flytt, lägenheten förfaller, lusten försvinner.